Planering av stuckatur
Tretow Deco

Att inreda med stuckatur, lister och andra underbarheter

Jag tänker mig att geniet som uppfann dekorlister och stuckatur måste ha haft en ovanligt vacker själ. Vilken fantastisk idé att smycka väggar och tak med vackra reliefmönster! Allt var frid och fröjd i många, många år, men sedan var det plötsligt någon annan sur typ som fick syre och bestämde att vi inte skulle hålla på och slösa tid på en massa onödiga och svårstädade ornament; avskalat var mycket mer praktiskt. Praktiskt.  Ja, det kan vara helt fantastiskt fint med avskalat och stuckaturfritt också. Raka linjer, rent formspråk. Underbart! Men jag kan ändå inte hjälpa att ornamenterade lister, takrosetter, bröstpanel och kassettak får min själ att dregla. Därför blir jag extra glad när jag får i uppdrag att rita in ny stuckatur!

Just nu håller jag på parallellt med fyra olika uppdrag som alla behöver stuckatur. En liten lägenhet på Östermalm från sekelskiftet, en lägenhet från Jugendperioden och en nybyggd villa. Och ett litet, sorgligt utrymme i mitt eget hus (perfekt tillfälle att testa någon kul idé som jag kan ta med mig till en kund sedan). Alla dessa bjuder på olika utmaningar och behöver sin egen typ av stuckatur.

  • Lägenheten från sekelskiftet längtar efter detaljrik ornamentering, med tandade taklister och bröstpanel.
  • Lägenheten från Jugendperioden vill gärna ha sirlig stuckatur med inspiration från växtriket, men mer nedtonad än sekelskiftesvarianten.
  • Den nybyggda villan vill ha lite enklare former och det sorgliga utrymmet i mitt hem likaså, trots att mitt hus är byggt under Jugendperioden.

Skiss med stuckatur

Varför är byggåret en avgörande faktor för ditt val av stuckatur?

På den tiden då jag och min man bodde i en hyresrätt i Vasastan och aldrig bråkade om inredning eftersom vi varken hade råd eller lov att göra om något, så bodde vi våningen över en man  som vi kallade Hubba Bubba. Han var två-tre meter lång och hade ett skräckinjagande yttre (inte ett fult yttre, men ett yttre som gjorde att man väntade sig att åka på blodigt spö i hissen), men var förvånansvärt och ibland misstänkt gemytlig. Han bjöd ofta in oss, och eftersom han pratade så mycket att man inte hann avböja, så hamnade man till slut nere i hans lägenhet med ena fingret startklart på överfallslarmet.

Vi klev in genom den helt normala dörren, blev ombedda att ta av oss skorna, och blev sedan stående orörliga och stumma i minst en timme. Kändes det som. Den syn som mötte oss var nämligen den här:

Lägenheten  var en exakt kopia av vår trea i 20-talsklassisistisk stil. Men hos honom var det inte längre 20-tal, utan bombastiskt 1800-tal. Om artonhundratalet hade blivit packat, nedspytt av sixtinska kapellet och gift sig med Taj Mahal i Vegas.

Denne skräckinjagande man, som verkade ha fötts med ett permanent knogjärn, visade med flickaktig förtjusning och tindrande ögon upp sin tjugotalslägenhet där varje millimeter var täckt av snirkliga stuckaturornament: reliefer, maffiga takrosetter, pompösa dörröverstycken och dekadent boasering. Alla tillgängliga arkitektoniska tidsperioder var blandade med stor entusiasm och helt utan eftertanke. Och så var det förstås änglarna – dem får vi inte glömma. Från golv till tak satt de, keruberna, och stirrade på oss med fördömande blick. Kronan på verket var den oerhört överdådiga himmelsängen med svarvade stolpar i mitten av lägenheten. Detta gjorde så stort intryck på mig – och med ”göra stort intryck” menar jag ”chockade mig så svårt” – att jag för alltid kommer att se den lägenheten för min inre syn när jag pratar om stuckatur.

Askar och detaljer

Sekelskiftesstuckatur är så vacker, men…

Som en hängiven anhängare av stuckatur ända sedan jag var stor nog att inse att den existerade, vill jag helst smälla in riktigt snirklig stuckatur á la 1800-tal överallt. Så jag förstår Hubba Bubba, det gör jag verkligen. Men man kan inte ha sekelskiftesstuckatur i alla bostäder – inte om man vill att det ska bli bra. Inte om man vill att det ska se äkta ut. Inte om man vill höja värdet på sin bostad. Och det trots att man ÄLSKAR sådan stuckatur.  Jag vet; så himla orättvist.

Så hur ska man välja rätt stuckatur?

Överallt i och utanpå ett hus finns ledtrådar till hur insidan ska smyckas för att den ska hållas tidsenlig. Varför är det så viktigt att vara tidsenlig med stuckatur? Därför att med varje arkitektonisk stil har även proportionerna ändrats, och sätter man upp nyrennässansstuckatur i ett hus från till exempel 20-talet, 40-talet eller 90-talet så känns det inte rätt. Eller, det kan kännas superrätt precis just idag när stuckatur har fått ett väldigt stort uppsving, men när nyhetens behag har lagt sig finns risken att det är lättare än man tror att se att stuckaturen inte är original och att den inte hör hemma. Man kan liksom bli förförd av trenden och göra förhastade val, ni vet?

Den riktigt ornamenterade stuckaturen på 1800-talet och den som var populär i början av 1900 kräver bland annat en takhöjd som inte nyare bostäder har. Den hör visuellt samman med en viss rymd samt andra arkitektoniska element, och därför blir det malplacerat. Den här känslan förstärks när man kommer in utifrån och har husets fasad och trappuppgång (om det är en lägenhet) i färskt minne. Då blir inte helheten bra ens om man har lyckats på ett fenomenalt sätt med proportionerna.

Skiss av Tretow Deco

Hur man får till stuckaturen

Att få till listverk och stuckatur rätt är däremot inte så svårt. Det första och enklaste man kan göra, förutom att läsa på eller anlita en inredare, är att leta efter ledtrådar i bostaden, eller i en annan bostad i samma stil. Den kan diktera stuckaturvalet och ge dig de mått du behöver. I gamla hus finns alltid spår som skvallrar om den arkitektoniska eran, även om mycket har renoverats bort. Om det så bara finns fem cm kvar av en list någonstans, eller om du hittar nån gammal konsol i källaren eller en gammal dörr, så kan du med hjälp av dem lista ut ungefär vilken typ av stuckatur som är tänkt till just det här utrymmet. Och har du kanske ett rum i bostaden som är mer orört än de andra, kan du använda den informationen för att sätta in ny stuckatur i övriga rum. Snickare eller stuckatörer behöver bara en liten bit av en list för att kunna göra en kopia! Om du känner att du vill  ta ett steg bort ifrån befintlig stuckatur i en bostad, så välj utsmyckning som talar med andra arkitektoniska ornament i bostaden. Du vill kanske inte ha samma list överallt i huset som originalet i vardagsrummet, men välj då en annan från samma tidsperiod, så att de har ett inbördes släktskap.

Vad rummet är tänkt att användas till är också en viktig faktor. I våningens eller husets paradrum – de där man underhöll gäster – var stuckaturen ofta mer överdådig än i andra rum. De är även de största rummen och tål därför en bitigare stuckatur.

I en nyare bostad kan du mäta takhöjden och titta på dörrfoder och fönster för att låta dig vägledas i eventuell ytterligare utsmyckning (men ta det lugnt här…det här är som att bli ombedd att sluta äta kexchoklad när man är mitt i – nästan omöjligt! – men det krävs återhållsamhet och självdisciplin för att det inte ska kännas plastigt).

 

Kruka med körsbärsrisNågot annat som det är viktigt att hålla koll på för att det ska se äkta ut är proportionerna sinsemellan listerna och avståndet mellan utsmyckningarna. Gör man till exempel spegelfält måste mellanrummen vara harmoniska och fältens storlek proportionerliga i förhållande till väggens storlek. Här kör jag inte med en matematisk formel, utan hittar ett hus med den typen av listverk som jag vill ha, och tar med mig måtten när jag ritar mina skisser.

För att sammanfatta:

  • Låt byggåret diktera ditt val av stuckatur
  • Planera stuckaturen med känsla, och ha koll på proportionerna
  • Om stuckatur redan finns, komplettera med ledning från den beträffande design och mått.

Hoppas att ni har fått lite vägledning i era list- och stuckaturval, och lycka till!

Vi ses nästa vecka!

/Sofia