Inredning och Bergerer
Tretow Deco

Om Vivienne Westwood och konsten att uppskatta bergèrefåtöljer

En gång var det någon som sa till mig att vackra möbler och bekväma möbler är två oförenliga ting. Det är flera år sedan, men om ni råkar se mig på stan någon gång i ett hörn med ett ganska upprört och oförstående uttryck i ansiktet och ett “mäh, va…?” på läpparna, så är det för att jag just tagit fram det där minnet och smakat på det igen. Det finns nämligen få saker som rör om med en skruvmejsel i mitt hjärta lika effektivt som det påståendet.

För det första: Det inte sant.
För det andra: Det är verkligen inte sant!
För det tredje: Jag undrar hur oböjlig den här människan var, egentligen? Det finns såklart vackra möbler som inte är det minsta bekväma. Men för det mesta måste man vara ett stelopererat benrangel med bölder för att inte kunna uppskatta en lagom hygglig gustaviansk bergère.

 

Vit Gustaviansk Bergere fåtölj

 

”Det går bara att ha en möbelklädsel som är gjord av askgrå, stinkande säckväv”

 

Mannen i fråga – vi kan kalla honom Vivienne Westwood eftersom jag såg en film med henne häromdagen och har namnet i färskt minne – menade att det till exempel bara går att ha en möbelklädsel som är gjord av askgrå, stinkande säckväv (det kan tänkas att jag överdriver en lite för effektens skull. Men ändå!), eftersom det ändå är bittert ödesbestämt att någon tänker spilla tjära, sätta sig på en pizza, råka komma emot den med eldkastaren eller på något annat sätt förstöra möbeln. Jag vet att orden “fotbollsfredag”, “grabbarna” och “barbecuesås” också var generöst förekommande, men vid det laget hade jag tappat förmågan att ta in mer information.

 

Gustaviansk soffa

 

Vivienne Westwood  ville också ha möjligheten att lättad slänga sig ned i fåtöljen efter en lång jobbdag för att tanka nya krafter. Det är helt omöjligt att leva sig in i detta mer än vad jag gör – jag älskar att slänga mig i fåtöljer – och han var en mycket trevlig och klok man i övrigt, men just på denna front måste jag ändå misstänka att det låg ett eller flera hemska trauman i bagaget. Jag förstod att han aldrig hade haft nöjet att sjunka ned i en generös gustaviansk bergère framför brasan med en rökig Laphroaigwhisky i nyporna.

 

Vad vore livet utan baljfåtöljer?

Gustaviansk fåtölj

”Bergère?” utropade Vivienne Westwood med skeptisk avsmak och spände ögonen i mig. Han förklarade att hans lösning på problemet var att aldrig ha någon vacker/snygg/estetiskt tilltalande möbel – någonsin. De är ändå bara obekväma och skulle oundvikligen bli förstörda. Men den där whiskyn ville han gärna ha om han kunde fiska upp den ur ett hemligt fack på fåtöljen.

Han förespråkade alltså ett liv utan baljfåtöljer. Ett liv utan den här vita fåtöljen, den här fåtöljen i mahogny, eller den här gråa gustavianska fåtöljen. Vad är det för torftig tillvaro? Nej, berätta inte det!

Min lösning är att hitta ett rimligt slitstarkt och fläcktåligt tyg och en formskön modell som inte kompromissar med estetiken. För min del handlar inte inredning om att naivt förneka att vissa möbler är obekväma eller att det kan uppstå fläckar och slitage. Det är de, och det gör det. Och man SKA kunna slänga sig i soffan och äta Kentucky Fried Chiken och dricka rödvin. För mig handlar det om att maximera lyckan en möbel kan förse en med på kortast möjliga tid, i förhållande till möbelns funktion.  För en möbel vars färg och form är en njutning för ögat ger en inte bara glädje när den är helt ny och fläckfri, utan fortsätter att vara vacker trots slitage och ett antal ärr och minnen från mysiga kvällar med vänner, barnens lördagsgodis och hundens lertassar. En vacker möbel får värdefull patina när den har älskats länge –  men en soffa som är halvtrist från början har en dalande aktiekurs från dag ett.

 

När det gäller fåtöljer och soffor får man kompromissa

Man kan inte avfärda sannolikheten att man är mer försiktig med något som är vackert och att man känner kärlek så fort man ser den. Så man (barnen också) håller kanske i sina Kentucky Fried Chicken wings lite bättre och låter bli att slänga rödvin i ansiktet varandra – något man naturligtvis gjort utan eftertanke om man ändå hade hatat den där dumma, praktiska soffan. I synnerhet barnen. Bäst att passa på, tänker jag.

 

Gustavianska bergere fåtöljer

 

Nej, måste man kompromissa med något, då blir det bekvämligheten med whiskyfacket i armstödet som får stryka på foten.

Hälsa gärna på mig på Instagram @tretowdeco för mer inredningsinspiration,

eller mejla mig på sofia@tretowdeco.com och säg hej!

Kram,

Sofia/Tretow Deco

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.