• Inredningsdetaljer,  Inredningstips

    Kuddar, plädar och känslor

    Kuddar och plädar väcker starka känslor. Jag vet inte varför det är så, men nästan alla par kan intyga att 50% av dem är för kuddar, resten är aggressivt emot. Alltså hoppa-på-och-slita-i-stycken-och-sedan-koka-i-syra-emot! Bistra siffror, jag vet – vad är det för fel på kuddar, nu då? Inget alls! Det säger aldrig ett ovänligt ord och finns i alla prisklasser, färger, och former. Dessutom finns det inget bättre när man plötsligt inte står ut med sitt vardagsrum och måstemåstemåste göra något åt saken NU!

     

    Lägg alla kuddar i en hög och portionera sedan ut dem. Funkar bra –  om man behåller lugnet.

    Här ser ni en mild version av hur det ser ut när jag försöker förbereda mig för att fota till bloggen eller Instagram. Allt hamnar på golvet, och ofta hamnar jag i en frustrerad, skrikande hög bredvid, om jag inte känner mig ovanligt lugn den dagen. Vilket jag sällan gör. Det ingår i skapandeprocessen att få hysteriska utbrott!

     

    Kuddar & Textilier

    Hållbarhetsfilosofin applicerad på kuddar.

    Här har jag fått lite kontroll över livet och kuddarna. Färgpaletten ingår i min hållbarhetsfilosofi att jobba med flyttbara detaljer som alla har en gemensam nämnare, så att de passar ihop och kan flyttas mellan rummen. Eftersom man kan ge sina möbler och detaljer nya sammanhang i nya konstellationer blir dina inköp mer långvariga, och man skjuter upp känslan av att man vill uppdatera.

     

     

    Grafiskt och djurmönster blir alltid bra, men kombinera gärna med något lugnt och blockfärgat. Det blir som en ram för det mönstrade och gör att de kommer till sin rätt.

     

    Glöm inte kontrasterna – de är hemligheten bakom en dynamisk inredning.

    Ni har hört mig tjata om detta förut: Kontraster mellan olika material ger en mycket mer dynamisk och spännande inredning än exempelvis sammet-mot-sammet eller linne-mot-linne! Här går en blockfärgad sammetspläd mot en leopardmönstrad linnekudde och en grålila sidenkudde med linnebaksida. Och de är vänner med varandra, istället för att försöka konkurrera om förstaplatsen, som de hade gjort om kontrasterna inte fanns!

     

    Min favorit från Oscar & Clothilde just nu är den här delftblå snyggingen till kudde från Meisterwerke. Jag tycker att en sådan borde få finnas i det här rummet, där jag platsbyggde ett TV-skåp i förra veckans inlägg. Vad tycker ni?

    Vilken är er favorit? Berätta gärna i kommentarsfältet!

    Kram!

    Sofia, Tretow Deco

  • Guldstol
    Tretow Deco

    Dålig stämning? Du har för få coffee table-böcker

    Coffee table-böcker är en sådan där underbar sak som nästan bara är till för att vara fin. Det är väl för härligt att det finns sådant i världen. Som moln, sammetspuffar med fransar och Ryan Goslings mage.

    De kan staplas på varandra, ligga i en hög och vara trevliga (vi talar förstås om coffee table-böcker nu, inte Ryan – han gillar inte att staplas eller ligga i en hög och vara trevlig. Tror jag. Jag känner honom förstås inte, men jag utgår bara från att vi är ganska lika där; jag har också svårt för att vara trevlig när jag ligger i en hög) och det är nästan omöjligt att gå förbi en sådan vacker bok utan att ta upp den och bläddra lite. Vilket osökt för mig in på en anekdot som säkert är nästan helt sanningsenlig:

    Fenomenet coffee table-böcker

    Det här kanske ni inte vet, men faktum är att fenomenet coffee table-böcker uppfanns av en forskare – Hans – i Düsseldorf redan 1942. Han hade tack vare sin vinnande kombo av charm och list anlitats av staten för att uppfinna något som kunde funka som som en avledningsmanöver när det blev otrevlig stämning på middagsbjudningar. Tro mig, det här var ett stort problem på den tiden.

     

     

    100 years of fashion – en mycket vacker bok som du hittar i webshopen.

    Han hade slitit i labbet i månader, då hans chef plötsligt stormade in med en massa orättvisa tillmälen och gester;  Det här hade tagit alldeles för lång tid, och han kunde knappt räkna antalet middagsbjudningar med grymma förutsättningar som hade gått i stöpet medan Hans bara satt och latade sig i sitt labb.

     

     

    Han skulle just till att argt hytta med näven i luften, då han råkade få syn på en ett litet uppslagsverk med akvarellillustrationer av sällsynta fåglar som Hans hade lånat på biblioteket. Han glömde genast bort vad det var han hade tänkt säga och stegade bort till boken med glödgad blick, bläddrade under tystnad till sidan 42, som hade en stor bild på den rödbröstade Snofsfinken, och sjönk ned på en kontorsstol med ett förnöjsamt läte; det lät ungefär som när man pressar luften ur en veckogammal skinka.

    Vintermörkret förser dig med den perfekta ursäkten att köpa ett förstoringsglas. Att försätta sig i en situation då Diorklänningar blir suddiga är onödigt för alla.

     

    Hans betraktade skeendet med skräckblandad förtjusning och antecknade frenetiskt: ”Visuell överstimulans, galen blick. Avsevärt lägre aggressionsnivå. Hjärnan har uppenbarligen nollställts. ÄR EN BOK SVARET?”

    Han funderade länge och väl på händelsen den kvällen. Visst förstod han att en bok kunde verka distraherande, men han förstod också att hans chef lika gärna kunde ha råkat missa det lilla oansenliga uppslagsverket. Nyckelordet i sammanhanget var alltså ”stor”. Eureka! Han skulle göra en gigantisk bok, med ett så vackert omslag och frestande innehåll att man inte kunde undgå den!

     

    Det ryktas att det tjattrades så ljudligt  i kafferummet dagen därpå om alla utkast till böcker som Hans hade haft med sig och lagt på soffbordet, att ingen i hela kvarteret fick något gjort på jobbet. Någon hade läst den om hur man inreder franskt hemma, vilket piskade upp stämningen något enormt; somliga svimmade till och med. Och Hans blev varse att han satt på en guldgruva.

     

    Ett runt bord med plats för en bunt vackra böcker är en riktig lyx. Och gästerna håller sig inte bara lugna, utan även välinformerade!

     

    Ser ni hur längtansfullt han tittar på klänningarna? Tyvärr är han för spolformad för att passa i dem. Dessutom får tassarna inte riktigt grepp om blixtlåset.

     

    Ja, på den vägen är det. Vem vet hur umgänget hade sett ut idag om det inte vore för alla vackra coffee table-böcker som nu är ett stående inslag i mångas hem? Skulle man överhuvudtaget ha något att diskutera? Eller något att skapa nivåer med i stilleben? Det är tur att det finns så många coffee table-böcker i webshoppen, så att ni aldrig behöver få veta det.

     

     

     

    Denna beträttelse var bara ett litet sidospår, men jag tror att jag lyckades driva hem poängen:

    Coffee table-böcker  är något väldigt bra och kan i vissa fall vara den avgörande faktorn för hela ditt sociala liv. Oftast är de tyvärr inte det, men de är ändå väldigt mysiga och nästan omöjliga att inte älska. Något man själv bara kan hoppas på att vara!

    Trevlig läsning och helg!

    Sofia, Tretow Deco

  • Okategoriserade

    Detaljer, detaljer, detaljer

    Helheten är inget utan detaljer. Och för att det ska bli lyckat behövs tålamod. Tålamod att leta, tålamod att säga nej till saker som är nästan rätt. För att hem ska bli du och bli bra så behöver varje del, varje komponent, varje pryl veta sin plats. Eller snarare – du bör veta dess plats. Förmågan att utifrån detaljer sätta ihop och visionera en helhet är inte alltid så lätt. Det krävs övning och öga. Att kunna lägga pusslet är både en glädje och ibland en frustration. Men den som är envis hittar vad den söker. Inte helt osannolikt hos oss.

    Här följer några delar av en bländande helhet som du finner på Birger Jarlsgatan 27. Eller på webbshopen förstås.

    Ja, ni fattar vad jag menar. Lycka till med helheten. /Clothilde