• Det dukade bordet,  Inredningsdetaljer,  Tretow Deco

    Presenter till vårens tillställningar

    ”Presenter” är ett sådant härligt ord. Även om det i slutändan visar sig att ”presenten” var en snyting eller en lektion i hur man lägger asfalt, så är det ändå inte lika hemskt om det från början lindades in i ordet ”present”. Värt att tänka på, om man gärna vill ge någon en snyting, men samtidigt känner sig lite kluven.

    Det finns olika typer av presenter, och som människa skaffar man sig snabbt bitter erfarenhet av de flesta sorter: Sådana som ges i högsta välmening men som blir helt fel, praktiska presenter som får mottagaren att börja gråta, presenter som givaren själv så gärna vill ha att hon inte kan tänka sig att mottagaren kan ha motsatt önskan och presenter som egentligen är en pik (hälsoböcker, ”Hitta din stil”, och ”Träna upp ditt IQ” ).
    Idag ska vi såklart prata om presenter som alla vill ha, antingen medvetet eller gömt under flera lager av låtsasintressen, såsom sport och att samla på årsredovisningar från tjeckiska icke-börsnoterade bolag: Inredningspresenter! Kom igen, det är lika bra att erkänna att alla blir glada av ljusstakar! Vi vet det ju redan, om vi bara vågar släpper prestigen och vara oss själva.
     Nu skojade jag. Men jag menar ändå lite allvar.
    Cocktailglas
    silverskålar
    På tal om allvar:
    När jag mitt under min juicefasta var på Oscar&Clothilde för att plocka ihop mina tre-i-topp förslag på presenter lärde jag mig två viktiga saker om mig själv, som jag ska utforska grundligt senare i kväll på La Piazza (ett ställe där hela världens kärlek ryms i en enda portion risotto), när min helvetesjuicefasta är över :
    1. Jag är oerhört hungrig…
    2. …och tydligen väldigt sugen på en drink. Åtminstone på själva glasen, som jag är smått galen i.

    Cocktailglas med pärlor

    Bricka med glas

    Dekadenta pärlor i glaset

    Jag gick runt med den här drinkbrickan med silverskålar fulla med snacks och vackra kristallglas  – tips 1 – som är ett fantastiskt presentkoncept tycker jag, och testade olika ställen att torrdricka en drajja på. Det finns många ställen, men jag fastnade framför allt för idén om en dry martini medan man gör sig fin för att gå till någon rolig plats där det finns mat. Och kanske andra människor också. Det är oviktigt i sammanhanget att dry martini är ganska äckligt. Glasen är fina och tanken på drinkar är rolig! Här ligger det lite dekadenta pärlor i glaset istället; så kan man nämligen också göra.

    Silverbricka

     

    Jag skulle också kunna berätta väldigt målande om hur det känns att fotografera/hålla i snacks när man juicefastar, eller exakt hur svårt det är att låtsas sträcka fram chips i en skål kål – tips 2 – som till och med heter något matrelaterat,  när det enda man tänker på är att mosa in alltihop i ansiktet. Men det tänker jag inte göra.

    Skål kål

    silverskål

    Silverbricka på puff

    Handla alltså inte presenter när ni är hungriga, för då blir det tydligen antingen en present som kan innehålla någon form av föda eller ser ut som någon form av föda.
    Bricka med cocktailglas

    Vad behöver man till en drinkbricka i den här stilen?

    1. Drinkglas. Här finns några favoriter!
    2. Drinkpinnar att spetsa oliverna på.
    3.Små skålar för snacks
    4. En bricka
    5. Liten vas för rosor

    Mitt sista tips

    Ska jag berätta om en helt annan sak som är en oerhört bra present (lägg märke till avsaknaden av citationstecken, vilket indikerar ett vi nu slår an en ännu allvarligare ton)? Jo, en timmeslång inredningskonsultation hos mig  – tips 3. Priset är bra, inredaren är för det mesta trevlig, hel och ren och dessutom generös med kaffet.
    Man får gärna höra av sig till info@oscarclothilde.com och boka in en tid, om det är så att man känner att det är rätt beslut. No pressure.
    Trevlig helg!
  • Inredning,  Inredningsdetaljer,  Inredningstips,  Tretow Deco

    Undvik de 10 vanligaste misstagen när du väljer belysning

    Det brukar förekomma något som statliga bloggverket  kallar “humoristisk ton” här på bloggen för att förmedla att inredning inte är på så himla blodigt blodigt allvar som man först kan tro. Men nu är det minsann slut på sötebrödsdagarna och de jovialiska anekdoterna. Vi ska nämligen ta itu med en högst allvarlig fråga: Belysning.

    Utan den är är nämligen alla annan inredning överflödig, eftersom man inte ser den. Så: Sträck på ryggen och spotta ut tuggummit, för här kommer de tio vanligaste missarna!

    1. För liten taklampa.

    Många olika ljuskällor i rummet är naturligtvis viktigt för att sprida ut ljuset jämnt över ytan, men är lamporna för små för rummet kan det kännas plottrigt och rörigt. Precis som med möbler handlar det om proportioner. Åtgärd: Ta rummets storlek i beaktande när du väljer lampor.

    2. Lampan “lånar” varken stil, färg och form från något annat i rummet, och saknar därför förankring i inredningen.

    Åtgärd: Låt valet av lampa dikteras antingen av något befintligt element – ett material, en kulör – eller låt den utgöra en kompletterande kontrast.

    En fin blandning av material och form som hålls ihop av en enhetlig färgställning.

     

    3. För hårt ljus utan dimmer. En oförlåtlig dealbreaker.

    Åtgärd: Installera en dimmer och välj en ljuskälla med varmt ljus.

     

     

    4. Taklampan hänger för högt. 

    Åtgärd: Hissa inte upp taklampan så högt att den tappar kontakten med resten av möblemanget.

     

    Tänk på proportionerna på lampskärmen i förhållande till lampfot.

    5. Lampskärmen på bordslampan är för liten. 

    Åtgärd: Som regel bör lampskärmen på en bordslampa utgöra ungefär en tredjedel av lampans totala höjd.

    6. En liten bordslampa i ett högt fönster.

    Åtgärd: Tänk proportioner även här. Om fönstret var en målarduk, hur stor lampa skulle du måla dit? Ibland hjälper det att tänka så, för att väcka det kreativa.

     

    Enhetliga lampskärmar hjälper till att få harmoni ifall du vill blanda och mixa olika sorters lampfötter.

     

    7. För brokig blandning av bordslampor.

    Det är roligt med många olika sorters lampor! Men om intrycket känns rörigt kan man ena och lugna det genom att använda samma färg på lampskärmarna.

    8. Fel lampskärm.

    Det finns många olika former på lampskärmar, och att byta skärm kan plötsligt göra en fruktansvärd lampfot till en riktigt acceptabel liten rackare! Jag har också råkat pröva på motsatsen några gånger, och det är minsann inte lika roligt.

    Vägglampor är bra i utrymmen där du inte har naturligt ljus.

    9. För få ljuskällor.

    För att ett rum ska kännas välbalanserat och ha en behaglig och jämn matta av ljus behövs minst sju olika ljuskällor: Vägglampor, bordslampor, taklampor och golvlampor. Strunta inte i det här, för det är det som gör att ditt rum går från mediokert till enastående!

    10. Du har försökt smygstrunta lite i taklampan och tänkt:

    ”Det är nog inte så viktigt, jag tar den här gamla säcken och hänger över glödlampan istället”. Klassiskt misstag. Om taklampan är vald med lite kärlek och eftertanke är det som om rummet har fått lösögonfransar, Spanx och vunnit en miljon dollar samtidigt. Så stor skillnad gör en riktigt bra taklampa.

     

    Nu vill det sig så väl att Oscar & Clothilde har en kampanj på belysning den här veckan, så det finns ingen som helst anledning att gräva ned sig i bittra självförebråelser för att belysningen kanske inte sitter riktigt som den ska. Än.

    Skönt, va?

    Ha en ljuvlig vecka!

    /Sofia, Tretow Deco

  • Inredningsdetaljer,  Inredningstips

    Kuddar, plädar och känslor

    Kuddar och plädar väcker starka känslor. Jag vet inte varför det är så, men nästan alla par kan intyga att 50% av dem är för kuddar, resten är aggressivt emot. Alltså hoppa-på-och-slita-i-stycken-och-sedan-koka-i-syra-emot! Bistra siffror, jag vet – vad är det för fel på kuddar, nu då? Inget alls! Det säger aldrig ett ovänligt ord och finns i alla prisklasser, färger, och former. Dessutom finns det inget bättre när man plötsligt inte står ut med sitt vardagsrum och måstemåstemåste göra något åt saken NU!

     

    Lägg alla kuddar i en hög och portionera sedan ut dem. Funkar bra –  om man behåller lugnet.

    Här ser ni en mild version av hur det ser ut när jag försöker förbereda mig för att fota till bloggen eller Instagram. Allt hamnar på golvet, och ofta hamnar jag i en frustrerad, skrikande hög bredvid, om jag inte känner mig ovanligt lugn den dagen. Vilket jag sällan gör. Det ingår i skapandeprocessen att få hysteriska utbrott!

     

    Kuddar & Textilier

    Hållbarhetsfilosofin applicerad på kuddar.

    Här har jag fått lite kontroll över livet och kuddarna. Färgpaletten ingår i min hållbarhetsfilosofi att jobba med flyttbara detaljer som alla har en gemensam nämnare, så att de passar ihop och kan flyttas mellan rummen. Eftersom man kan ge sina möbler och detaljer nya sammanhang i nya konstellationer blir dina inköp mer långvariga, och man skjuter upp känslan av att man vill uppdatera.

     

     

    Grafiskt och djurmönster blir alltid bra, men kombinera gärna med något lugnt och blockfärgat. Det blir som en ram för det mönstrade och gör att de kommer till sin rätt.

     

    Glöm inte kontrasterna – de är hemligheten bakom en dynamisk inredning.

    Ni har hört mig tjata om detta förut: Kontraster mellan olika material ger en mycket mer dynamisk och spännande inredning än exempelvis sammet-mot-sammet eller linne-mot-linne! Här går en blockfärgad sammetspläd mot en leopardmönstrad linnekudde och en grålila sidenkudde med linnebaksida. Och de är vänner med varandra, istället för att försöka konkurrera om förstaplatsen, som de hade gjort om kontrasterna inte fanns!

     

    Min favorit från Oscar & Clothilde just nu är den här delftblå snyggingen till kudde från Meisterwerke. Jag tycker att en sådan borde få finnas i det här rummet, där jag platsbyggde ett TV-skåp i förra veckans inlägg. Vad tycker ni?

    Vilken är er favorit? Berätta gärna i kommentarsfältet!

    Kram!

    Sofia, Tretow Deco

  • Det dukade bordet,  Inredning,  Inredningsdetaljer

    Påskpynt och hur man avläser en inredningsbarometer.

     

    ”Hej Sofia! Din mamma har glömt sina handskar här…igen.”

    Min mamma är fyra centimeter kortare och 75% mer rödhårig än jag, har mycket bestämda åsikter och ett stort skratt. Hon lagar gudomlig mat, tar sig an vardagens bekymmer som krigarprinsessan Xena och tycker att det är obegripligt roligt att jag brukar ha olika strumpor på mig. Jag fattar inte varför; oftast finns det bara viktigare saker att göra än att uppehålla sig för länge vid strumpproblemet.

    Vi delar många gemensamma drag: Vi har hett temperament och blir lätt lite skrikiga på varandra när vi bråkar, vi har båda fräknar…och vi älskar inredning.

    Ett beteende som funkar som barometer för att mäta graden av mammas besatthet av olika inredningsföremål, är om hon har glömt sina handskar på Oscar & Clothilde. Då vet jag att hon har varit där, hittat något som har fått hennes huvud att explodera, och i förtjusningen slängt i från sig sina handskar. Och glömt dem. Igen.

    Våren på Oscar & Clothilde – ett tillfälle då barometern gör fullt utslag

    Häromdagen fick jag det här sms:et av mamma:

    ”Var på Oscar & Clothilde idag!!! Hittade massor av FIIINT!!! Stor, grå kruka med fot!! Litet våningsfat av tenn (önskar mig i födelsedagspresent)!! Svartvit, avlång kudde med en tiger på!!! Fot i naturlig storlek!!! Marmorask med guldhand!!! Köpte kuddfodral. Resten tungt. Går nog dit imorgon med min stora hjulväska!!!!”

    Då vet jag att hon har glömt sina handskar.

    Likadant var det för några månader sedan, då jag kom in i butiken och fick veta att mammas handskar ånyo låg i tryggt förvar bakom disken.

    Jag skickade genast ett sms: ”Hej, mamma! Hur mår du?”

    ”JAG HAR HITTAT EN JÄTTEFIN SPEGEL PÅ OSCAR & CLOTHILDE!!! DEN SKA HÄNGA ÖVER DET GRÖNA BORDET, TROR DU ATT DET BLIR BRA!!! HUR MÅR DU???”

    Ett veritabelt zoo på påskbordet: Zebrahuvuden, kycklingfötter och kaniner

    Förra påsken diskuterade mamma och jag påskpyntets vara eller icke vara; hon är mer old school och satsar på påskdekorationer mycket mer än jag brukar göra. Men i år har de så mycket fint och lite lagom påskigt på Oscar & Clothilde att det kändes roligt att dyka ned lite i det!

    Söt äggkopp formad som en zebra

     

    Till exempel har de sina fina äggkoppar i form av djurhuvuden. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag blir både full i skratt och lite gråtfärdig när jag ser dem med ägg i, på samma sätt som när man ser en kattunge i en toffel.

    Den typen av äggkopp kan man med fördel kombinera med enklare porslin, som till exempel porslinsserien Porto, för att äggkopparna ska få den uppmärksamhet som de kräver. Vill man hellre gå i motsatt riktning är serien Kål helt underbar på påskbordet!

    Äggkopp Duckfeet

    En annan äggkopp som jag verkligen föll för är den här på bilden; den heter av logiska anledningar ”Duck Feet”.

    Till påsken hör självklart dekorationskaniner

    Kaninen! Jag tänker mig 2-3 stycken på påskbordet, och under kaninernas arm kan du stoppa exempelvis ett par snittblommor, servetter eller fjädrar. Aldrig förut har man haft en sådan nytta av kaniner! Tror att det är bra för alla, speciellt för kaninernas bräckliga självkänsla.

     

    Vackert porslin från Astier de Villatte

     

    Det höga fatet på bilden använde jag till en plåtning hemma hos en kund för en inredningstidning för någon vecka sedan, och då fick det vara ett snäckfat, fullt med vackra snäckor som kunden hade samlat på sig. Den här gången fick det vara ett äggfat, och det gick ju bra det också! Mycket valuta för pengarna får man alltså! Om du nu genast känner ett väldigt starkt behov av att införskaffa ett eget snäck- och äggfat, så kan jag meddela att det kommer från Astier de Villatte och finns i butiken, och så även det lilla fatet med rosen.

    Jag gillar bädden av rosa fjädrar. Men såhär blir det när jag blir inspirerad av Pinterest och försöker göra kaninöron av en servett… Det liknar snarare en blöja. Men om ni testar där hemma med en något tunnare servett, så blir säkert resultatet bättre!

    Glad påsk på er (och om ni ser ett par handskar på Oscar & Clothilde, så vet ni vem de tillhör)!

    Sofia, Tretow Deco

  • Tretow Deco

    Hemliga skåp och platsbyggd förvaring för äktenskapligt bagage

    Min man är en otroligt omtänksam, stark och trofast människa. Men förra veckan hände något fruktansvärt i mans-mått mätt: Det platsbyggdes förvaring i form av ett hemligt, osynligt skåp.

    Om han hade fått sin vilja igenom och försökt ta ut skilsmässa hade det låtit såhär hos den bistra skilsmässoadvokaten:

    Skilsmässoadvokaten: ”Jaha, så du har alltså bestämt dig för att avsluta äktenskapet och flytta in i kyffet mellan väggen och tvättmaskinen i källaren? Vi skulle gärna låta protokollet återge anledningen?”

    Vad bråkar jag och min man om? Skåp.

    Min man (tvekar och sneglar nervös och samtidigt lite surt på mig): ”Vi har varit tillsammans i över 20 år. Det började ju som ett oskyldigt intresse, det där med inredning. Men nu bygger hon hemliga skåp och sätter upp paneler överallt!  Inte bara hos oss – hos en massa andra människor också, som betalar henne massor för att göra det! Helt plötsligt har hon bytt ut matbordet och i förrgår hade hon flyttat på soffan så att jag satte mig i tomma intet! Det här våren har varit supersvår, rent inredningsmässigt. Först hamnade mitt stilleben av gymkläder som jag samlat i hallen ända sedan januari 1996 helt oförhappandes i klädkammaren. Sedan skulle jag hämta ett par begagnade öronproppar ur min hög med muttrar, öronproppar, reklamnyckelringar och batterier som jag naturligtvis förvarar i en permanent installation på köksbordet – men då hade hon flyttat på högen och SORTERAT den! Och vår köksentré anlitade hon en hantverkare för att måla, så nu är den varken sunkig eller full av sopor längre! Jag känner aldrig igen mig; ibland går jag vilse mitt i natten!”

    Kan inte allt bara få vara som det är?!

    ”Ojojoj”, börjar Skilsmässoadvokaten, men han får tyvärr inte fortsätta eftersom jag naturligtvis måste få försvara mitt skåp:

    Jag: ”Min man vägrar kännas vid vare sig existensen eller nyttan av mitt superhemliga, platsbyggda skåp. Han har dessutom kastat obefogade glåpord och arga blickar i skåpets – och inte minst sin hustrus! – riktning och har varken lovordat den invändiga zebratapeten (från Thibaut) eller det faktum att TV:n sitter som en smäck. Till sist förnekar han att han någonsin gått med på att bygga det, trots att han vid ett flertal tillfällen ordagrant har sagt: ”Okej,  bygg skåpet, då!” Herr Skilsmässoadvokat, jag dristar mig att påstå att han inte bara hatar mitt skåp; han hatar alla skåp! Era också! Han är helt enkelt en skamlig skåphatare.”

    ”Jaså, det låter verkligen inte bra”, säger skilsmässoadvokaten, som heter Arne, och ser strängt på min man. ”Vad har ni att säga till ert försvar, min herre?”

    Men min man har inget alls att säga till sitt försvar, eftersom det aldrig har existerat färre förmildrande omständigheter än i detta fall. Dessutom är han för långsam; jag tänker då inte försitta ett tillfälle att lägga ut texten om mitt hemliga skåp:

    ”Bäste herr skilsmässoadvokat – vilken stilig fluga ni har idag förresten, flugor är verkligen smickrande, särskilt på en kort och stubbig hals som din – har ni någonsin drömt mardrömmar om att sladden till TV:n, datorn, X-boxen, kanalboxen stryper er och att ni sedan blir begravd under en hög av fjärrkontroller och VR-hjälmar?”

    Skilsmässoadvokaten gör stora ögon ovh skakar stumt på huvudet.

    ”Inte? Men det har jag. Fast det är ingen dröm. Det är verklighet. Och inte bara min verklighet – o, nej. Det är din mammas verklighet. Din systers. Din frus! Överallt i våra hem tvingas vi dag ut och dag in möta synen av oestetisk teknik, med slingrande elkablar och blinkande ljusdiodrar. De finns överallt! Och min enda oskyldiga önskan var att få samla några av dem i ett hemligt skåp som ser ut som en helt vanlig, vacker vägg för att få lite lugn och ro i sinnet och kunna vila ögonen på något härligt! Är det verkligen för mycket begärt?”

    Skilsmässoadvokaten ser på mig med uppspärrade ögon som tåras  av medlidande. Och jag vet att jag äger honom.

    Han sväljer hårt och säger med darrande stämma: ”Jag hade ingen aning om att ni hade det så svårt, frun!” Han vänder sig mot min man.”Skilsmässa INTE beviljad, min bäste herre!”

    Haha! Bättre lycka nästa gång, make!

    Hur som helst. Nu ska jag berätta för ER om skåpet på bilden ovan. ”Var är det? VAR ÄR DET?”, undrar ni förvirrat. Säger jag inte! Gissa!

    Nu börjar ni ana något, smartingar! Okej, ni ska få se fler bilder. Med dörrarna öppna!

    Platsbyggd TV-förvaring
    Platsbyggd TV-förvaring, med utrymme för allt som är irriterande – eller för fina inredningsdetaljer!

    Platsbyggd TV-bänk

    Skåpet kom till som en reaktion på min oförblommerade kärlek till hemliga dörrar och platsbyggda bokhyllor, och är designat för att smälta sömlöst in i rummet. Det ger ett underbart lugn till rummet att inte behöva se sladdar och TV när de inte används, och det är otroligt skönt att slippa en skrymmande TV-bänk. Jag har velat slippa dem i tre årtionden. De kan nästan inte vara snygga – det verkar som om det är nära på olagligt!

    Jag är övertygad om att skåpet kommer visa sig vara bra för vårt äktenskap – på något vis som ännu är höljt i mörker. Kanske kommer min man på andra tankar om han får bo i det ett tag?

    Lycka till med era egna äktenskapliga ”skåp”, om ni också brukar bråka om ”inredning”, så ses vi nästa vecka. Kram!

  • Inredningsshopping!
    Tretow Deco

    Jakten på de perfekta matstolarna

    Någon gång kanske ni har varit på väg till jobbet en helt vanlig morgon och plötsligt hört någon säga något som inte alls har med sammanhanget att göra, rätt ut i luften? Med en lätt underton av hysteri på rösten?  Till exempel: ”Har ni sett vad Oscar & Clothilde har fått in nu då?!”.

    Om ni har hört det, så var det förmodligen mig ni hörde. Innan jag började med inredning, och innan jag började samarbeta med Oscar & Clothilde, hade jag nämligen bara en kompis som jag kunde säga sådant åt utan att hon gick sin väg. Så ibland gick jag runt som en spaghettikastrull med lock på, en sån där som pyser över så att det börjar fräsa på spisplattan. Men det var inte spaghettivatten som sipprade ut, utan slumpmässiga  inredningsrelaterade påståenden och frågor. ”Ha inte för korta gardiner, hörni!” eller ”Har ni sett den där nya, gröna kudden på Hm Home? Jag älskar den!” True story. Nu när jag har ett tydligt forum för all den energin kan jag rikta den mot er läsare,  mina kunder och alla andra som också älskar Oscar och Clothilde. Alltså:

    HAR NI SETT VAD OSCAR & CLOTHILDE HAR FÅTT IN NU DÅ?!

    Antikt skåp

     

    Nu blev ni väl jättenyfikna? Det blev till och med jag, så spännande är det!

    Butiken har fått in ett alldeles nytt tillskott nämligen deras egen möbelserie Chloé. Vackra fåtöljer och fotpallar av mjukaste sammet! I deras sortiment finns ett stort urval av baljfåtöljer, vackra skrivbord, matbord och en hel del annat och även de här stolarna! Yum, yum, yum.

    Matstol i sammet

     

    Att vara besatt av en ottoman

    I jobbet  är jag ständigt på jakt efter riktigt fina matstolar, men jag tycker ofta att utbudet på marknaden är lite skralt. Därför blev jag extra glad när dessa kom in! Sammetsstolar är ju onekligen väldigt au courant och finns i många utföranden, men det jag verkligen gillar med just de här är att benen är lite bitigare än de brukar vara, vilket gör att de ger ett lugnare intryck. Många smala ben kan i vissa sammanhang göra att matplatsen känns lite orolig, och det är ju motsatsen till hur man vill att ett rum ska kännas, tycker jag. Det som är extra bra med dem är att man kan få dem i nästan vilken färg som helst, och tyget är ett riktigt vackert sammetstyg från Designer’s Guild, som  kallas ”Varese”. Färgen på bilden heter ”Smoke”.

    När man är och hälsar på i butiken vet jag av egen erfarenhet att det är väldigt svårt att behålla fokus. Jag må ha siktet inställt på matstolar när jag kommer in, men sedan kommer jag likväl ändå hem med gröna skålar ur serien Kål istället! Man kan ju tro att jag borde bli avtrubbad eller åtminstone lite immun. Om det ändå vore så väl.

    Redan tre steg in i butiken blev jag distraherad av ett vackert skåp:

    Franskt skåp

    franskt serveringsskåp

     

    Sedan upptäckte jag blomsterarrangemanget framför skåpet, och då var det kört igen:

     

    vårbukett

     

    Sedan råkade jag få syn på det här nya soffbordet, som är en klädd ottoman. Och sådana råkar jag vara besatt av. Nyligen använde jag mig av en sådan i inredningen av ett vardagsrum hos en kund, men den var klädd i zebramönstrat tyg! Det, ni!

    Soffbord ottoman

    Men nu har jag visst kommit från ämnet lite, vilket är – om det känns oklart – matstolar. Och i det sammanhanget måste jag även nämna baljfåtöljer – ja, jag har ju sagt att de funkar till alla ändamål! Jag har en – ibland två – som jag släpar med mig nästan överallt. Det är ett mycket positivt beteende för livskvaliteten!

    vardagsrum med baljfåtölj

     

    Trevlig helg på er, allihop!

    Kram, Sofia